Tänkte ta och skriva ut vad jag tänker just nu. Lite också eftersom jag är så sur nu så passar det bra. ;)

Det här med att vara "bortskämd" är ett ämne det pratas på mycket om i hästvärden. Alla har ju olika åsikter kring detta. Men det jag stör mig på är att man bildar sin uppfattning om personen från en enda tävling, bild osv. Det finns såna som anser mig som bortskämd, t.ex många mina kompisar som inte rider. Hur mkt pengar det går i månaden är ju riktigt mycket om man jämför med en som spelar fotboll eller skidar. Då man igen jäämför mig med någon som har egen häst, är på ordentliga träningar varje vecka. Hyr stallplats för 300 e i månaden, då är jag inte längre bortskämd enligt dem.
Enligt mig själv är jag allt annat änn bortskämd. Jag jobbar ihop pengar till det jag vill ha som jag inte riktigt behöver. Som KL jackan jag köpte för några veckor sedan, den fick jag betala själv ifall jag ville ha något annat till julklapp och inte ville jag ha en den till julklapp. Så det tog över 12 timmar för mig i arbete för att ha råd med den. Jag hade väntat mig att få hjälmen till julklapp så jag inte skulle ha behövt köpa den själv och kunnat unna mig ett par nya ridbyxor med pengarna jag sparat. Men nu blev det så att jag får något ( vet inte alls vad det är ) annat, jag kan ju inte veta precis. Men man vet ju själv bäst vad man behöver.

För två år sedan så önskade jag mig en System kamera. Jag var verkligen insatt på att fota och fotade alltid! Känner mig nu helt efterbliven utan kamera på tävling osv. Då hade jag sålt jultidningar och sparat ihop ca 200 e. Jag kom överräns med mina föreldrar om att jag betalar ungefär halva och dom resten, så skulle jag få den till julklapp. Vi köpte kameran Canon EOS 1000D, och jag väntade så otroligt till jul! Vilken känsla det var från att ha fotat med en vanlig digikamera till att få fota med en system! Jag var lyckligast i värden.
Några dagar efter fick jag veta att en jag kände fått en system som var ca 300 e dyrare till julklapp. Utan att betalt något själv.. De flesta känner nog till känslan man får då. Jag kände mig inte längre lika duktig och stolt över kameran längre. Men jag tror det är ett bra sätt att lära sig att man inte får allt vad man vill ha i värden. I framtiden kommer det inte heller vara så då man måste tjäna sina pengar själv.
Mina föreldrar är smarta och snälla, det betalar det jag behöver. Men sådant jag behöver mindre som märkes grejjer osv, dem får jag betala själv.

Jag skulle inte ha en chans att kunna rida ifall jag var tvungen att betala sådant själv. Jag är glad över att jag har föreldrar som  vill att jag sk ha det bra och ställer upp för mig. De skjutsar mig till tävlingar och träningar, alla har inte förldrar som kan, vill eller har råd med det. Jag kunde ha det värre.

Tur att jag fick skrivet ut det här för känner mig inte lika sur över att jag inte får hjälmen längre. Det ordnar sig. <3
Nu ska jag ställa mig och sova, klockan är 23 och jag ska stiga upp klockan 7 imr.. Mysigt </3


Jag & Lydia

// mvh Sara